Kullarna


Jag brukar titta på dom från motorvägen. På vintern är dom gröna efter ett regn, på våren lyser dom som rapsfält av vilda gula blommor innan dom på sommaren blir bruna av torkan. Alla årstiderna är fina på sitt sätt, t.o.m torkan. Hur tistelns blomma kan överleva är en gåta när allt annat är dött.

Äntligen har jag också sett vyn uppe från kullarna. Men jag glömde att ta ett kort åt motsatta hållet innan vi gav os av uppåt. Det får bli en annan dag.

Idag var det uthärdliga 28° och då orkar man ju gå en lugn promenad. Dion studsade fram och mellan hoppen så sprang han fram och tillbaka för det blev lite för lugnt för hans takt 🙂

Skönt med någon framför sig som skrämmer bort eventuella skallerormar. Bella fick inte följa med för hon skulle vara nyfiken och sticka fram nosen. Inga ormbett här tack.

One thought on “Kullarna

  1. Oj vad torrt! Jag är livrädd för ormar, minns när Mike tog med mig på en prommenad ovanför ert hus en sen kväll efter ett par rom och cola. Jag gick och stampade och var livrädd att möta en skallerorm i mörkret på stigen upp bland gräs och träd. Men utsikten var värd det när vi väl kom upp och såg gatlampor och ljus från orterna där nere runtomkring 🙂 Dion är som jag var när jag var yngre, sprang vart jag än gick och hade svårt att gå i normal prommenadtakt, hehe. Han tränar väl så fort han får chansen 🙂 28 grager är ju gränsfall för kallt om det blåser minsta lilla. Lagom om det är stiltje tycker jag 😛 Nästa höst får det bli en resa över till er!!! Nu har det gått tillräckligt länge hoppas jag. Och pengar ska sparas i vår och sommar!
    Ha det bra!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s